Sjuk

Jaha. Sjuk.

De två senaste dagarnas smygande förkylning har utvecklats till feber och hosta.

I natt, klockan tolv vaknade jag. Jobbet snurrade i huvudet, kunde inte få det att lugna sig. Rationella argument bet inte. Och så övergick det till barn-ångest, rädsla att någonting ska hända dem. Känslan jag har hela tiden av att man balanserar på gränsen till avgrunden. Varje dag. Jag måste sova, jag måste sova, jag vill hemifrån imorgon. Och så vred hela magen ihop sig och började göra ONT.

Jag gick upp, rörde på mig, låg på alla fyra, satte mig ner vid datorn och försökte formulera stressångesten. Inget hjälpte. Pelle, som nogsamt blivit instruerad att hålla koll på Bull kom nertassande från övervåningen och hittade mig dubbelvikt på köksgolvet.

Dubbelvikt på köksgolvet var ganska bra. För det sista som hände innan jag vacklade i säng kvart över nio var att Bull började förkylningshosta. Han, som sover som en stock kvällarna igenom, behöver hållas upp, Mollipectas, lugnas och sövas. Och jag bara orkade inte. Jag stod med pannan lutad mot dörrkarmen och orkade inte gå in till min son för oändliga vaggningar. Pelle gjorde det.

Pelle gjorde det, men var förstås tvungen att tala om efteråt att han också faktiskt är väldigt trött. Som vanligt. Som jävla vanligt är han tröttast. Det går aldrig att be honom, och jag ber inte förrän det verkligen inte går på annat vis, utan att denna disclaimer ska levereras. Dåligt Jävla Samvetes-disclaimern.

Så jag gick och la mig. Och somnade inte. Och hostade. Och tog hostmedicin. Och låg på shaktimattan. Och somnade till sist – för att väckas av stress och ont i magen.

Efter gråt från min sida och tjat från Pelles sida att jag skulle stanna hemma från jobbet och löften från hans sida att vi inte skulle bråka och att jag skulle få vila kunde jag slappna av lite. Vid halv tre somnade jag om och nu på morgonen har jag vaknat med feber. Känner mig lindrigt sagt risig.

Explore posts in the same categories: Mammaliv