Lördagskväll

Idag bjöds vi på halstrad saltströmming i svärmors kyrkstuga. Efteråt satt vi utanför i kvällssolen. Lilla Bill sprang som den iller hon är tillsammans med en kompis runt runt i gräset. Svärmor och svärfar satt för en gångs skull bredvid varann på en trapp och umgicks med Bull. Pelle fotograferade dem. Och jag tänkte att nu, nu borde han ha lagt armen om mig. Nu borde vi ha stått där med armarna om varandra och njutit av vår familj tillsammans. Självklart. Utan frågetecken, utan tillåtelser, utan tveksamheter.

Tänkte jag och blev lite ledsen.

Men vi var där.

Och jag vet att det inte ens är ett år sedan jag stod i den kyrkstugan med armarna om svärmor och grät hennes fula t-shirt alldeles blöt. Barnen satt i bilen och Pelle hade just skrikit så hemska saker åt mig i telefonen att jag insåg att vi inte skulle kunna komma dit och äta en timme senare. Han hade skrikit att han inte kunde leva en minut till tillsammans med mig. Och jag skulle bara säga att vi inte kunde komma, men jag bröt ihop.

Det var då. Det var i september 2008.

Nu är han på affären och köper choklad åt mig. Och parmaskinka. Vi ska mysa lite. Det räcker gott. Trots allt.

Explore posts in the same categories: Relation

One Comment på “Lördagskväll”

  1. Miriam Says:

    Mmm, ni var där. Och nu köper han choklad, det är inte att förakta. Kram!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: