Februarigrå

Jag måste säga att det känns ganska gråtrist. Ja, nästa lördag blir det tjejfest och det blir ju kul. Tjohoo tjohoo. Klackarna i taket och ut på krogen. Visst. Men jag känner mig vinterblek, ganska ful och väldigt, väldigt osedd. Som att livet alltid kommer att vara så.

Jag har fått alldeles för lite kramar i alldeles för många månader nu. Det är som att jag hoppas att någon ska hitta mig utan att jag gör någonting. Att det en vacker dag bara ska vara ett samtal i min telefon, ett mail i min inbox, en blomma med bud. Utan att jag gjort annat än suttit här och deppat.

Ladda om. Färga ögonbrynen, köpa en ny topp, peppa mig själv. Sova lite mer. Sova lite bättre

Annonser

Beslut

Japp, jag byter site. Det måste finnas seriösare ställen.

Vi skonar vissa

Vid middagsbordet:

Jag: Jaså, var du arg idag på dagis, Bull?

Lilla Bull: Ja.

Jag: Skrek du då?

Lilla Bull: Ja.

Lilla Bill: Och slog dom! Och högg av huvudet på dom!

Jag: Nej, det tycker inte jag.

Lilla Bull: Inte jag heller.

Lilla Bill: Men det tycker jag! … fast inte på Anette…

Lösenordsskyddad: Dejt…

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenord:

Osynk

En sur bieffekt av att man raderar folk från telefonboken och facebook är att man inte kan ringa dem och fråga jobbsaker när sådant faktiskt hade varit motiverat. Snacka om att jag hade kunnat stila och vara insatt efter det. För två veckor sedan hade jag tvivelsutan ringt. Osynk var ordet, från början till slut.

(Det är väl Moder Jord som har en åsikt om det förstås, hon verkar ju lägga sig i det mesta.)

Presentation

Det där med presentation på en dejtingsite. Inte min egen presentation. Jag har en dylik. Den saknar presentationsbild men den beskriver mig i korta drag ganska bra. Även det som jag utelämnat i den presentationen beskriver mig ganska bra.

Men det finns många män, i alla fall på den dejtingsite där jag är registrerad, som inte har skrivit några presentationer alls. Jag finner det… irriterande. Gör man en sökning på killar i ungefär min egen ålder och med samma bostadsort som jag själv kan man ge sig fan på att hälften av dem inte har mer presentation än att de har skrivit ”Min presentation kommer snart…” Alternativt en nonsenspresenetation av typen att lägga in några fräckisar.

Totalt bortkastad tid, alltså, att kika in till dessa. Och när man väl varit där så syns man i loggen. Männen utan presentation skriver då ett kort mail där de undrar vem man är (Vem är du då?) och hur man har haft det idag.

Det är då jag blir elak. Eller åtminstone sarkastisk. Här har jag suttit och lagt ner möda på en presentation som avslutas med orden Detta är en presentation. Om du skriver till mig så vill jag gärna att du också har en sådan.

Att kommunicera med någon som inte presentera sig påminner mig om att ringa till Heta Linjen. Kommer ni ihåg den? Ett nummer dit man ringde och pratade gruppsamtal med okända människor. Som att sitta i ett mörkt rum och ropa till andra människor som man inte visste vilka de var. Utan undantag var det alltid någon eller några som satt och ropade Är du kåt?!  med jämna mellanrum i luren.

En presentation säger ganska mycket om någon. Inte bara familjesituation, jobb och fritidsintressen. Sättet att uttrycka sig. Vad som utelämnas. Och hur fan ska man kommunicera med någon som man inte vet någonting om? Hur ska jag tycka att en människa som jag inte vet mera om än ålder, kön och nick är intressant.

Vad tror de, de här grabbarna? Har de ingen som helst social kompetens? Eller tror de att presentationsbilden ska skapa så stort intresse att ingen presentation behövs?

Kan hända att jag borde byta dejtingsite. Vi får se.

Den här presentationen går förresten också bort:

Signatur: Otrogen

Lever i ett dåligt förhållande och söker en väg ut… Äh. Tar kanske bort den här sidan snart.

Nätdejting

Nu är det dags att ta ett koncentrerat grepp på det här med nätdejting. Att sluta vara en sådan svenskasnobb och inse att det kanske mest bara är jag själv som tycker att det är jobbigt att lära känna nya människor (och att det kanske är orsaken till att jag är alldeles för benägen att hänga kvar vid sådana jag redan känner litegrand).

Så. Skärpning. Målsättningen är att äta lunch med en par tre grabbar från dejtingsiten. Bara så. Äta lunch. I can do it.

Gårdagskvällen inleddes detta dock aningens tveksamt.

Kille: Hej, hur har du det ikväll?

Jag: Bra. Hur kan man ha varit inloggad här 408 gånger och fortfarande skriva ”Min presentation kommer snart”?

Han: Det är ett mått på din sociala kompetens. Du hade chansen att fråga om det du ville veta.

Jag: Och på din. Det står i min presentation att jag vill att människor som skriver till mig ska ha en egen presentation.

End of conversation.

Jag måste sluta vara en sådan bitch.

Följande presentationer går dock fortfarande bort:

1. Profilbild på mannen tillsammans med ett dött älghuvud.

2. Presentation endast i form av följande text:

En bra kvinna reder sig själv  Hon har koll på markservicen… dvs. fixar maten, tvätten, disken, städar m.m utan att störa. 

Alla vet att det är insidan som räknas, så sära på benen gumman.