Arkiv för maj 2012

Lösenordsskyddad: Och djupare

maj 31, 2012

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Släpp

maj 31, 2012

Ibland hoppar saker och ting upp och biter en i rumpan. Just nu är det så för mig. Mitt uppe i allting annat hoppar minnena från två år tillbaka upp och det gör ont.

Det är sommarljuset som gör det. Försommarljuset nu som påminner mig om inledningen på helvetessommaren 2010. Och jag, med tankarna på annat och utan att vara hopkurad med axlarna uppe vid öronen, kraschar en kort sekund över allt det.

Över att det gör så ont att minnas.

Det gör ont att minnas, skarpt ont. Glasklart kommer det tillbaka, vad som hände, hur det kändes. Jag ser bilder framför mig. Kan beskriva kläder, väder, ljus. Som att titta på ett fotografi.

Jag vet att det kommer att vara så lång tid framöver. Saker som poppar upp vid visa händelser, vissa årtidsskiftningar, vissa tidpunkter. Sorg som i en bubbla som stiger till ytan och måste få komma ut.

Sorg men inte ånger. Sorg men inte dåligt samvete. Sorg men inte tvekan.

Det hände. Det hände då och det är över nu. Då var då och nu är nu. Känn sorgen, smaka på den och släpp den sedan.

Släpp.

Grattis i efterskott

maj 30, 2012

20120530-092632.jpg

Nu ska jag för all framtid sluta deppa över Mors Dag. Bra mamma reder sig själv. Och jag var värd den.

(Och ja, jag har vett att uppskatta att jag kan bli glad av att köpa någonting helt onödigt. Och jag har vett att uppskatta att jag har råd att göra det ibland.)

Lösenordsskyddad: Vanlig

maj 29, 2012

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Petitess

maj 28, 2012

Den jäkla Mors Dag är passerad och skönt är det.

Varje år gör det lite ont, det där. Att Mors Dag var någonting som gjorde ont under barnlöshetsåren. Och sedan när jag väl blev mamma så inte fan blev det något fint Mors Dagsfirande i alla fall.  Alla dessa små petitess-saker, när ska de egentligen sluta göra ont?

Det är bara en påhittad dag och jag ska sluta noja över den. Snart.

Eller ännu bättre. Nu på lunchen ska jag gå på stan och köpa mig en morsdagspresent. Det ska jag faktiskt.

Gnällspiksforum

maj 25, 2012

Detta kan vara bland det dummaste jag läst på mycket länge. Nu blir det lite branschnörderi, men jag kan inte låta bli.

Till att börja med. Det är uselt skrivet. Vad fan vill människan egentligen ha sagt. Och varför?

I mina öron låter det som gnäll för gnällandets skull. Kan vi gnälla på någonting så gör vi det. Jag har ingen aning, egentligen, vad det är jag vill gnälla på. Så krönikan blir aningens otydlig. Men spela roll, jag får ju betalt för den och jag får uttrycka mina diffusa åsikter i en stor dagstidning.

Vill bara påpeka en sak lite försynt sådär. Statligt riskkapital finns där för att företag ska kunna få den finansiering som bankerna inte, givet företagens risk, har möjlighet att gå in med. Statligt riskkapital finns där för att möjliggöra investeringar och expansioner som annars inte blivit till. Och varför behöver vi investeringar och expansioner egentligen? Vad är det som är bra med att företag växer? Finns det över huvud taget någonting bra med det.

Jag vet inte om du har tänkt på det, Eric Erfors, men hela grejen är faktiskt Fler Jobb. That´s why.

Och jodå, ett rymdturismföretag kan låta jäkligt långsökt.

Men tro mig. Du hade förmodligen kunnat skriva motsvarande krönika om det vansinniga i att bygga ett hotell av is som smälter ner varje år. Vem tusan skulle vilja finansiera någonting sådant. Det kan väl aldrig bära sig?!

Saker jag gör i mitt liv 4

maj 25, 2012

Kombinera gärna informationen i Saker jag gör i mitt liv 3 med informationen i Saker jag gör i mitt liv 1.

Mumier har tighta, vita kläder.

Saker jag gör i mitt liv 3

maj 25, 2012

Vaknar till en ny dag. Står tidigt på morgonen och avnjuter anblicken av utetermometern som visar femton grader. Undrar dock några sekunder vad det är för skräp som ligger på gården. Inser att det är gårdagens soppåse som jag glömt bära till sophuset. Fan och helvete, skatjävlar.

Tassar ut för att plocka upp eländet.

Plockar äckliga papper, äggskal, gurkbitar, gammal spagetti med händerna. Tycker att alla skator borde skjutas. Upplever plötslig känsla av översvämning som rinner längs benen.

Tänk er Stephen Kings Carrie.

Det var inledningen på min morgon.

(Sen gick jag in och hällde smothie i mitt kaffe. Ångrade mig och hällde i stället en hel del smothie på bänken och över mixern. Bara sådär liksom.)

Saker jag gör i mitt liv 2

maj 25, 2012

Mumier är hålögda. Mumie-wannabes sminkar sig därför med mycket grå ögonskugga runt hela ögonen. Det ser läskigt ut.

Sedan har mumiemamman sin dotter som gäst på genrepet. Dottern älskar det hela. Dottern vill titta i logerna och kika bakom scenen efter att föreställningen är över. Och sedan går mamma och dottern den fina kvällsprommenaden i solen ända bort till där bilen är parkerad i fullt samförstånd och trevligt samspråk.

Det är inte förrän mamman kommer hem som hon hinner titta sig i spegeln. Och ser att mumiesminket…

… är kvar.

Saker jag gör i mitt liv 1

maj 25, 2012

Jag har dansat ungefär hela mitt liv. Exempel på scenkostymer jag har burit genom åren är charlestonklänning med boa, full cancan-outfit, katt med svans och allt, en kreation vi döpte till vulgoklänningen (say no more), tyllkjol och tåspetsskor, prinsess-stass med tillhörande flöjt och krona samt hotpants och långa handskar med fransar på.

Just i år, av diverse orsaker, hade det varit rätt trevligt framträda i någonting läckert. Men man får ju sällan välja. Så. På föreställningen i år ska jag vara…

…en mumie.

(Mumier har gasbinda på huvudet)