Mjuk morgon

Jag vaknar som vanligt en kvart före klockan ringer. Halv sex och det är mörkt ute. Jag smyger upp, kryper i min OnePiece, hämtar tidningen och gör frukost åt mig själv. Te i kanna denna morgon för jag känner mig utsövd och lugn. Jag behöver den här stunden på morgonen. Att vakna i tystnad, starta långsamt.

För andra morgonen i rad hör jag hur Bull vaknar på övervåningen och kommer nedtassande för trappan. Han bär på ett av sina stora mjukdjurslejon som inte är ett lejon utan en hund (Det är en HUND mamma!) och som heter Jodit.

Rufsig och sömnrosig ler han och ser ut att må så ytterligt gott. Han får en pipmugg med O´Boy och litegrand hoppas jag att han ska ta den med sig upp för att dricka den i sängen. Ensamheten på morgonen är dyrbar, jag blir en snällare person om jag får vara inom mig själv lite. Men Bull dricker sin O´Boy vid bordet och sedan sitter han kvar där. Pratar med Jodit, klappar och kramar och ler. Ler och ler och ser alldeles väldigt förnöjd ut.

Jag fjyser! säger han sedan. Och jag föreslår att han ska gå upp och krypa ner i sängen en stund till. Det är en hel halvtimme kvar innan jag behöver väcka barnen. Men Bull ler och nekar sig själv sängens värme.

Jag vill vara med dig, mamma!

Hjärtat.

Annonser
Explore posts in the same categories: Mammaliv

5 kommentarer på “Mjuk morgon”

  1. helga Says:

    Jesus vad avundsjuk jag blir. Vakna av sig själv innan klockan ringer, det händer aldrig mig. Följaktligen är mina morgnar präglade av gap å skrik å kaos.


    • Min klocka ringer 45 minuter innan ungarna stiger upp – just för att jag måste vara själv. Så det kan du ordna, Helga! 😉
      Att jag vaknar tidigare än så beror bara på att jag inte riktigt är så lugn och trygg ännu som jag borde vara. Där, i forntiden, då jag sov bredvid Pelle och innan Allt. Då sov jag som en gris när klockan ringde.

  2. Sara Says:

    Jag har läst din blogg länge, och kommenterat någon gång då och då, men nu var det länge sen. Vill bara säga att jag blir så glad av att gå in här. Oavsett om du skriver muntert eller tänkande, eller lyckligt eller argt. Du verkar vara en fantastisk mamma, och kvinna, som tillåter dig själv att vara less och inte målar allt i rosa- Di verkar så klok och stark, samtidigt som du tillåter dig själv att även vara liten och ledsen.

    När jag blir stor vill jag bli som du. Och när mina pojkar blir lika stora som Bill och Bull vill jag vara den typ av mamma som du är.

    Kram från ett ”fan”. 🙂


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: