Arkiv för december 2012

Perfekt

december 31, 2012

Idag begav vi oss för andra gången denna säsong till skidbacken. Målet är att även Bull ska lära sig åka utan att göra det mellan mina skidor.

Bull har vant sig vid att åka som en säck potatis. Hänga på mina stavar med händerna och titta glatt på omgivningarna. Nu är det dags att ta ansvar för den egna åkningen.

Först ropar Bull att han inte kan. Men vi provar där backen nästan inte sluttar alls. På samma ställe där Bill tog sina första egna svängar. Åk tvärs över backen bara. Och så stannar du där borta.

Vi testar. Bill sluter upp och blir en underbar vägvisare. Åk som jag gör! Hit bort!

Den går fort, utvecklingen. Ett par försök senare åker Bull på eget bevåg den sista delen i backen själv och sladdar snyggt in bredvid den lilla liftkön. Han växer och växer. I liften sjunger han hela Bjällerklang för full hals så det ekar i backen. Är du stolt över dig själv, Bull? JAAA!

Innan dagen är slut åker Bull halva backen själv. Jag åker efter och hojtar Inte så fort! Sväng! Sväng! Bill åker närmare och hojtar även hon. Bull ger tusan i att svänga. Fartens tjusning har gripit honom och plötsligt står han stadigt på sina skidor och äger världen.

När klockan är halv fyra är vi blöta som dränkta katter. Det regnar. Det har regnat och blåst hela dagen. På ett dygn har det blivit 22 grader varmare och det är blött, blött. Men den timme jag hade tänkt mig att vi skulle hålla ut har växt till tre timmar. Inget av barnen vill åka hem. Men hörni, nu är jag blöt och frusen! Bara ett åk till mamma, bara ett åk till! 

Till sist får jag dem med mig och vi kollapsar innanför ytterdörren. Medan jag parkerar bilen kastar barnen de blöta kläderna och Bill letar fram fika (kex och vitlöksost). När jag senare öppnar torkskåpet hänger det en blöt overall, ett par blöta täckbyxor och en blöt jacka där. Till och med kläderna har hamnat där de skulle.

En perfekt dag.

Du har mejl

december 30, 2012

Jag ser Du har mejl för sjuttiofjärde gången. Efter att jag sett den för första gången klippte jag mig som Meg Ryan.

Denna kväll körde jag ungarna i säng i tid för att få njuta. Det dröjde tio minuter så kom Bull smygande nerför trappan med hunden Jodit i famnen. Kröp mjukt upp hos mig i soffan. Fem minuter senare kom Bill dunsande. Även hon kryper (efter viss tillsägelse) upp mjukt hos mig i soffan. Så avnjuter vi en halvtimmes närhet och romantik. Sedan går de upp och lägger sig. Nu sitter jag själv. Mmm förälskelse. Mmm tro på magi. Mmm vackra, skrivna ord.

Åh! Kom igen nu, verkligheten!

Blå

december 30, 2012

Mitt blåmärke på rumpan är nu 20 cm långt. Och jävligt ömt.

Priviligierad

december 30, 2012

Mitt i natten vaknade Bull av en mardröm, skrek att han var iskall och hungrig och ville ha makajoner.

Efteråt kunde jag inte somna om. Låg vaken i ångest för mindre och för större saker. Och i tacksamhet för att jag är en av de mammor i världen som har obegränsad tillgång om makaroner efterfrågas.

Idag är jag trött.

Lösenordsskyddad: Pojkar och män och sånt

december 29, 2012

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Blå

december 28, 2012

Note to self. Inte gå med skidstrumpor i trappan. I repeat. Inte gå med skidstrumpor i trappan.

Jävlarsatans vad ont det gjorde. 

Julklapp

december 28, 2012

Det blev ett smycke. Typ.

20121228-220223.jpg