Och plötsligt var vi en idyll

Tänk att det ska vara en sådan aha-upplevelse varje gång. Att det mesta känns bättre om man inte är så trött.

Idag har det kommit snö i stället för slask. Marken ser ut som den borde. Jag kör ut Bill och Bull från morgonens spelande och TV-tittande. De muttrar men ungefär bara så lång tid som det tar dem att komma utanför ytterdörren. Sedan släpar det med sig åkmadrasserna ner till kullen. När Bull kommer upp en stund senare har jag hunnit röja undan lunchen och plocka fram attiraljerna för pepparkaksbak. Bill har hookat upp med grannflickan så jag och Bull får baka på egen hand ända tills han ledsnar. Precis när vi är färdiga kommer Bill och grannflickan och kan plocka upp stafettpinnen. Jag sitter i vardagsrummet, skriver i min dagbok, vilar ögonen på julgranen och lyssnar på deras fniss. Mamma kommer att bli galen! Ingen värre försyndelse än att de har bakat några pepparkakor som är ett par centimeter tjocka.

Efteråt röjer jag undan och så åker vi hem till mina föräldrar för att träffa Minstasyss och hennes familj. Det känns bara bra. Det känns bara bra.

Annonser
Explore posts in the same categories: Majaliv, Mammaliv

One Comment på “Och plötsligt var vi en idyll”

  1. Tudorienne Says:

    Underbart!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: