Arkiv för januari 2014

Nya friska tag

januari 31, 2014

Appropå profilbilder på dejtingsiter.

Varför lägger man upp en bild som någon har tagit på en när man just har tagit en jättestor bit av en macka (man har resten av mackan i handen) och har kinder som en jättehamster?

Bakis

januari 31, 2014

En viss själslig baksmälla kan anas. Jag suckar och tycker att världen är snorkall, grå och tråkig.

Det blir ju så där. Oavsett om man satsar förhoppningar eller inte. Viss guldkant på vardagen är alltid trevligt och avsaknad av guldkant märks direkt.

Jag suckar och undrar vad jag ska laga för middag. Längtar hem till barn, tända ljus, TV-soffa och ett glas vin.

Lösenordsskyddad: Feståss

januari 31, 2014

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Logiken, logiken

januari 31, 2014

Bill (filurigt): Vilken dag fyller onsdag år på?

Jag: Hm… jag vet inte.

Bill: Jo! Gissa!

Jag: (tänker så det knakar. Onsdag? Vad är det för hake nu då? Finns det någon helg som börjar på ons? Nej. Någon årstid? Nej. Onsdag? Onsdag??): Nej, jag vet inte. Jag vet faktiskt inte.

Bill: Jo! Gissa nu!

Jag: Äh… jag vet inte. På en onsdag kanske?

Bill: FEL!!! För onsdag FYLLER INTE ÅR!!!

Lösenordsskyddad: Joråsåatt

januari 30, 2014

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenordsskyddad: Nej tack

januari 29, 2014

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Om att kräkas

januari 29, 2014

Helga ställde en fråga till mig om det känns bättre att någon gång kräkas ur sig om sitt jobb. Om det i slutändan är en negativ eller en positiv sak att göra. Jag tror så här.

Det är lätt att hamna i dåliga gnällcirklar. Gnäll genererar gärna gnäll, man ser mer och mer negativt på tillvaron. Gnäll kan vara destruktivt och man bör passa sig noga för att hamna i gnällfällan.

Men.

Ibland är det, åtminstone för mig, konstruktivt att i ord formulera varför man känner sig arg, sur, irriterad, förbannad, frustrerad.

Känslor blir lätt en hopkokad surgröt. Det är inte förrän man faktiskt benar ut vad det är man känner och varför man känner det som man kan betrakta det på distans och fundera över vad man kan göra åt det.

Om jag, rent hypotetiskt, skulle känna att jag blev sur och irriterad varje morgon när jag klev in på mitt kontor så skulle det vara konstruktivt att brainstorma negativt och skriva ner exakt vad jag kände. Jag hatar den fula stolen som dessutom är obekväm, jag hatar att det inte är någon utsikt från mitt kontorsfönster, jag får fnosk på telefonen som ringer så fort jag försöker göra någonting, jag blir galen på att höra kollegans telefonsamtal genom väggen, pappershögarna på skrivbordet ger mig dåligt samvete, den som har valt färg på väggarna i det här kontoret borde skjutas och placeringen i den här stadsdelen är en ren katastrof.

(Bara som ett exempel alltså. Jag tycker att mitt kontor är ett helt okej kontor.)

Först när man har kräkts klart och liksom brainstormat negativt går det att dels identifiera vad  man tycker är fel och i steg två fundera över vilka av faktorerna som man kan påverka och vilka som man bara måste acceptera. (Samt även inse var man själv överreagerar. Vilket man i och för sig aldrig gör. Någonsin. Hm.)