Och jag som är så snäll

Jag sitter och lyssnar på en presentation och försöker förstå vad det är jag hör. Komplicerade grejer. Koncentrationen på max, jag vill inte verka korkad och jag vill kunna ställa vettiga frågor. Nacken spänd, stolen obekväm.

Plötsligt tittar jag på handen som visar mig någonting på skärmen. Handen darrar.

Personen som sitter där och drar en presentation för mig är apnervös. Så nervös att rösten blir knarrig och handen darrar. Och här sitter jag och är stel i nacken och försöker se ut som om jag vet någonting om någonting och hoppas att ingen ska avslöja mig så som varande totalt okunnig om precis allt i hela världen.

Presentationen är slut. Phu, säger killen som hållit den, man är som lite nervös så här första gången. Äsch, säger jag, det där gick ju jättebra. 

Folk kan vara nervösa för att träffa mig. Det är en enorm aha-upplevelse.

Annonser
Explore posts in the same categories: Majaliv

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: