Arkiv för september 2015

Nya teorier

september 30, 2015

Bill (helt apropå ingenting alls): Det är aldrig bra att bo på landet i sin uppväxt. 

Annonser

Apropå regn

september 28, 2015

Bull: Det är som att molnet har badat och faller ner i bitar. 

Vi väntar ännu på Titanicloppet

september 26, 2015

I bilen på väg hem berättar Bulls kompis E, som också är med, att han har sett filmen Titanic. Bill kontrar med vad hon vet om skeppet Vasa. E påpekar att de inte kunde bygga båtar på den tiden, för de sjönk ju direkt. Men man kan inte vara säker på att den sjönk för det finns ju inte på film menar E.

Bill: Men vet du varför det heter Vasaloppet?

E (snabbt): För att Vasaskeppet sjunkte på den dan. 

Tur att jag inte är mormor

september 25, 2015

Lördagseftermiddag och Bull ringer till mig. Han längtar. Jag längtar också. Vi utbyter längtansfraser. Så inser Bull någonting.

Bull: Tur att du inte är min mormor. 

Jag: Tur att jag inte är din mormor?

Bull: Om du hade varit min mormor så hade du fått längta ännu mer efter mig. 

Först förstår jag inte resonemanget. Men sedan inser jag. Om jag hade varit mormor så hade jag ju inte fått träffa honom lika mycket som jag får nu när jag är hans mamma. Då hade jag ju fått längta ännu mer.

Nya framtidsplaner

september 24, 2015

Vid demonstration av färdigställt legobygge:

Jag: Vad bra du är!

Bull: Visst är jag?! Mycket bättre än dig!

Jag: Ja, herregud, vad ska det bli av dig när du blir stor?!

Bull: Legobyggare! Eller filmspelare… hur man bygger lego. 

Lösenordsskyddad: Alla är inte idioter.

september 23, 2015

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Läget

september 23, 2015

Jag har just kommit ut ur den värsta omgång pms som jag någonsin upplevt. Jag har varit arg en hel vecka. Rasande. Jag har på riktigt tyckt att allt i mitt liv är fel och det har varit helt omöjligt att resonera med mig. Vilken konstig upplevelse att inte kunna sätta sig över sina känslor, att inte kunna tänka skärp mig! och faktiskt göra det. Jag har varit korthuggen och sarkastisk (stackars Arne) och arg. Hela tiden arg.

På tisdagseftermiddagen ljusade det plötsligt upp. Jag körde hem och kände att saker och ting känns ju faktiskt okej. Ett par timmar senare kom mensen.

Känns det som att du vill klösa ögonen ur folk, frågade en väninna som jag drack öl med på fredagskvällen. Nja, inte klösa ut ögon. Jag vill nog mest bara inte träffa folk alls för alla är idioter, jag blir arg bara jag ser dem. Förklimakteriet, sa hon lakoniskt, själv slängde jag en pajdeg i väggen.

Va, liksom? Ska det vara så här nu? Pajdegar i väggen?