Julklapp till Bull

Redan i november kom Bull med en katalog och visade vad han önskade sig. Spelet Lego Dimensions. Hysteriskt dyrt och dessutom, vad jag förstod, inte för vår Wii u. Detta talade jag om.

Lyckligtvis gav jag mig i december på att googla det hela och inte bara leta på leksaksaffären. Och nog fanns spelet även för Wii. Hurra! Det kostade exakt lika mycket som Bills telefon gjorde. Perfekt.

När Bull öppnade paketet på julafton bara skrek han. Rakt ut. JAAAA! Och så pussade han spelet flera gånger. Och mig. Därefter ville han förstås åka hem. Väntan på att övriga julklappar skulle öppnas, julmat ätas och annat onödigt blev så lång att han till slut grät. Inte det minsta mat fick han i sig. Han hade ju längtat så länge.

Så jag lovade att när vi kommer hem så får du bygga ihop och sätta igång. Det spelar ingen roll hur sent det blir, du får vara uppe. Jag lovar. 

Halv tio på kvällen var vi hemma. En stund senare hade jag fått i honom risgrynsgröt och på honom en tjocktröja eftersom han frös. Och så satte han igång. Det var ju inget lätt lego som skulle byggas ihop innan man kunde börja spela. Börjar du gråta så vet jag att du är för trött, sa jag, då får du gå och lägga dig. 

Bill kroknade och gick och lade sig. Jag kröp upp i en fåtölj med dagbok och en päronkonjak. Bull byggde. Och jag tänker spela det här spelet IDAG! informerade han. Han byggde så han blev varm och fick ta av sig tjocktröjan och sedan även skjortan.

Vet du hur bra det här spelet är… lät det förnöjt från golvet. Först bygger man lego och det är jättebra så det blir lite lugnt. Jag tittade på den enorma mängden bitar som skulle sättas ihop och tänkte att det här orkar han aldrig. Klockan närmade sig halv tolv och jag frågade om han verkligen orkar. Jag kommer inte att ge mig alls! replikerades det från golvet.

Tio över tolv var alltihop sammanfogat. Då visade det sig dock att det eländans Wii:et skulle köra en timmes uppdatering innan man kunde börja spela.

Bull gick motvilligt med på att borsta tänder, ta på pyjamas och lägga sig i sängen medan uppdateringen kördes. Om han var vaken när den var klar skulle han få spela, det lovade jag.

Bull somnade i samma ögonblick som han nuddade kudden.

Annonser
Explore posts in the same categories: Mammaliv, Uncategorized

One Comment på “Julklapp till Bull”

  1. Amanda (alla har en bok) Says:

    Felix, 6,5 fick samma. DEN lyckan.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: