Dan före dan före dopparedan

Rörigt och osorterat men jag måste få skriva. När jag skriver för lite skriver jag sämre. Orden fastnar. Och jag ska ju producera ett antal julrim. Alltså måste jag få skriva igång mig.

Denna period före jul. Denna period före jul.

I år har jag egentligen inte särskilt stressigt på jobbet. Men det stressar mig. Kollegorna har mer och jag känner  ett krypande dåligt samvete. Det måste vara mitt eget dåliga säljarbete som gör att inte också jag… Oerfaren (fortfarande!), svårt område, lite missflyt. Jodå. Men också – och ändå – det krafsande dåliga samvetet. Jag borde på något vis ha gjort bättre ifrån mig. Borde vetat mer eller fattat att jag inte visste och bett om hjälp.

Ständigt detta samvete förresten. Ständigt detta samvete.

Jag vill så väl och det blir som det blir. Känner att jag inte är nog närvarande med barnen, inte nog jultindrig, inte nog lyssnande. Samvete som gnager över bristande läsövningar med Bull (men jag har läst!), bristande allt. Samtidigt som det självklara är… när skulle jag hinna det?! Vardagssakerna, matlagningen, undanplockningen, disk, tvätt, skolväskor och gympapåsar… Skulle jag göra allt sådant när barnen somnat efter kvällsfika, högläsning och egenpåhittad saga om hulken, robothulken, nerf-vapen och VR-glasögon? Det är klart det inte går. Det är klart jag är närvarande.

Beställd julklapp till Bill som ännu inte dykt upp med posten. Fan. Beställd progesteronkräm som ännu inte dykt upp med posten. Fan. Jävla posten.

Och över allting, svävande som ett skimmer av skiraste medelålderskris, Carpe Diem. Ser barnen sjunga i skolans julshow och njuter och gråter och gläds åt att jag faktiskt sitter där bredvid Nya och det känns inte det minsta konstigt utan bara bra. Sedan funderar jag över hur många decembrar till får jag sitta och se mina barn sjunga i skolans julshow. Rätt vad det är går de i högstadiet och tycker jag är töntig och vill inte sova i min säng. Allt går så fort. Njut för helvete, kvinna.

Julrimmen lyser med sin frånvaro. Hjärnan går i baklås.

Annonser
Explore posts in the same categories: Majaliv, Mammaliv, Uncategorized

7 kommentarer på “Dan före dan före dopparedan”

  1. Lisa Says:

    Börja med ”Hej tomtegubbar slå i glasen…” Plus en nubbe så kommer fantastiska grötrim! Skriv kvinna skriv!

  2. Annelie Says:

    Jag har tänkt på Bulls läsning och era övningar och de uppgifter han fått i skolan. Jag är inte expert, inte pedagog och har ingen personlig erfarenhet av lässvårigheter. Med detta sagt vågar jag mig ändå på att kasta ut en tanke; ”läshund”. Tycker Bull om hundar och känner ni någon lugn och pålitlig hund, så kanske Bull skulle vilja läsa högt för den. Hundar varken dömer eller bedömer och ingen behöver vara rädd för att läsa fel för en hund. Jag vet att det finns projekt med hund men jag tänkte att det är enklare att ordna helt privat och inte göra en stor sak av det. Bull och en bok och en hund. Det skulle kunna vara hans egen grej och kanske han skulle tycka det vore kul. Det blir ingen insats från skolan och hans läsning är inte ett problem som ska lösas. Hoppas du inte tycker att jag lägger mig i. God jul till er!

  3. Eva Says:

    Orden har kanske svårt att komma ut, men när de gör det sitter de ju som en smäck. Men … om de nu inte skulle göra det, om rimmen skulle bli halvtaskiga … vad gör det? Barnen blir glada ändå 😊
    God jul!

  4. Rosa Says:

    Men det är väldigt fint med tonårsbarn. Man bli utmanad, kan diskutera och det är precis lika fint och man kan fortfarande kramas! Själv klarar jag mig utan falsksång på luciauppträdanden…

    • helgasdagbok Says:

      Å den kommentaren tar jag med mig! Jag känner det som jag tror Maja uttrycker, ibland går man nästan under av stressen samtidigt som man blir ännu mer stressad av att man inte förmår njuta. Innan de blir hemska tonåringar som bara svär åt en. (Fast det gör de ju redan, iaf mina).

  5. Ullah Says:

    Tonårsbarn ok, men vuxna barn is da shit! OK, de kryper inte längre upp i ens säng mitt i natten, men… de är toppen!

  6. Ullah Says:

    Köper till och med ut på systemet åt en… bara det…


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: