Ett dygn senare

Ett dygn tog det.

Det faktum att jag har gråtit litervis över att se helt galen ut i skallen måste ju ända säga någonting om mitt liv. Att det är väldigt bra eftersom jag har så mycket energi att lägga på mitt hår. 

Jag har varit så arg på min frissa. Hur kunde hon?! har jag snyftat framför spegeln. Och som det var klippt – med liksom långa strottar överallt – gick det inte ens att sätta upp det med hårspännen. Jag försökte. De ramlade loss. 

Tommy Nilsson, min mamma på 80-talet eller eventuellt en rotborste. Dessa tre stylingar har jag lyckats med idag. Trots att jag är på jobbresa. 

Sedan tog jag mitt förnuft till fånga, gick in till närmsta frisör och sa HJÄLP!

Ett dygn tog det.  Nu är jag klippt en andra gång och börjar inte gråta när jag ser mig i spegeln. 

Annonser
Explore posts in the same categories: Uncategorized

5 kommentarer på “Ett dygn senare”

  1. Ulrika Says:

    Tack och lov, jag har verkligen lidit med dig.


  2. Du gör slut med frissan i och med detta förutsätter jag.


  3. Fast hon ÄR bra. Vanligtvis jättebra, jag brukar alltid vara nöjd. Jag vet inte vad som hände den här gången bara.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: