Juni

För ett år sedan denna känsla, samma känsla.

Min lilla gräsmatta är oklippt och rabatten är en ogrässamling. Årets kalla maj såg till att ingenting kunde göras och sedan juni brakade lös har det inte funnits en sekund över.

Hur kan det inte finnas sekunder över? Nu har allt grott ihop hemma. Tvätten otvättad sedan två veckor, grejer precis överallt, damm och skräp och sand.

Varje år likadant. Jag tror att jag ska kunna fixa det med planering men det går inte. Bills födelsedag, skolavslutning, första träff med övernattning i dubbelrum med nya utbildningen/mentorsnätverket knäcker mig totalt. Och barnen som har sommarlov och vill vara uppe på kvällarna och måste tas om hand på luncherna.

Men jag har en klok kropp. Jag är inte den som kan pressa mig över gränserna. Kroppen blir trött, huvudet hänger inte med, jag domderar för att jag varken orkar eller har tid med tjorv. Jag är ingen vän kvinnofigur som tar hand om allt och sedan faller död ner. Det råder knappast några tvivel om att jag är utmattad nu, att denna arbetsvecka fram till semestern blir det till att släpa sig fram på hörntänderna. Även detta år kommer det att funka, jag kommer att orka utan att gå in i en vägg.

Det är bara lite sorgligt att inte hinna njuta av allt. Av häggdoft, elvaårsdag, skolavslutning, midsommarfirande. Att inte andas in det och känna lyckan kvillra inombords. Att snarare pricka av sak efter sak på en lista, check, för att till sist lättad ramla över mållinjen in i juli.

Annonser
Explore posts in the same categories: Majaliv, Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: