Archive for the ‘Ditt och datt’ category

SD och kvällstidningarnas offerjournalistik

december 12, 2013

Hur kan SD stå och gasta om att vi inte har råd att ta hand om människor som behöver och få så många anhängare utifrån det påståendet?

Sverige är ett rikt land. Sverige är ett väldigt rikt land. Sedan är det inte alltid som välståndet fördelas rättvist. Med jämna mellanrum är det också så att saker vi har i vårt land, saker som vi tar för givna, måste omprövas. Gör pengarna verkligen bäst nytta som vi fördelar dem just nu? Missbrukas systemen? Hur får vi bästa möjliga nytta för de pengar som sätts in? Karensdagen är ett exempel. Att det kanske måste kosta en slant i den egna plånboken för att det inte ska vara alltför lätt att stanna hemma från jobbet trots det så klart suger att man förutom att gå hemma och må pissigt också blir ”bestraffad” med en mindre lön påföljande månad.  (Bestraffad inom citationstecken eftersom det faktiskt, trots att vi väljer att glömma det, är en förmån att få pengar när man inte arbetar) För alla förmåner finns det  människor som missbrukar dem. Det är så, det är den mänskliga naturen, man är sig själv närmast. Man måste skapa en trögrörlighet, systemen får inte vara så generösa att det är enkelt att missbruka dem för då räcker inte pengarna till det som de ska räcka till. Och då urholkas moralen.

Ibland hamnar människor i kläm på när detta sker. Det måste självklart åtgärdas, människor ska inte hamna i kläm. Men när någon hamnar i kläm skriker Aftonbladet och Expressen högt med svarta rubriker. Det ger till sist intrycket av att ingen får hjälp i vårt land, att vi inte har råd med någonting (och varför har vi inte råd med någonting – jo för att alla invandrare kommer hit och tar våra pengar). Aldrig – eller allt för sällan – skrivs det på samma vis om alla som faktiskt blir hjälpta. Och om allt positivt som görs för våra skattepengar.

Skolan får för lite pengar. Dagis får för lite pengar. Äldrevården får för lite pengar. Vi glömmer bort att skola, dagis, äldrevård, sjukvård får jättemycket pengar. Trots allt. Jättemycket pengar. Kanske inte tillräckligt. Och kanske är problematiken att pengarna går till fel saker eller fördelas fel. Men det är en jävla massa pengar som snurrar runt i våra system. Trots allt. Vi är väldigt rika i det här landet.

(Igår hade vi en liten diskussion här på jobbet om någonting som stått i tidningarna om teknik som hjälp i hemtjänsten. Kameraövervakning av gamla människor som bor kvar i sina hem bland annat. Alla var MOT. Utom jag. Jag har jobbat både i hemtjänsten och på gruppboende för senildementa. Det var många år sedan, men jag har gjort det. Och jag har haft en Farmor som blev gammal, bodde hemma och hade hemtjänst. Och nej, jag hade inte velat att Farmor skulle kameraövervakas dygnet runt och få mat ur en automat. Men både för Farmors och budgetens skull tror jag att kameraövervakning i stället för nattpatrullens besök hade varit bra. Några gånger skrämde nattpatrullen livet ur henne när hon vaknade av att hon hörde steg i trappan på väg upp till sitt sovrum. De besöken skulle utan tvekan ha kunnat ersättas av någon form av teknisk lösning. Och de sparade pengarna där skulle ha kunnat gå till ett extra besök dagtid. Bara ett litet exempel. Inte ett enkelt exempel självklart, det är mycket som ska hanteras, integriteten exempelvis. Men dock. De lösningar som används idag är inte alltid de optimala.)

Jag tror att sensations- och offerjournalistiken har en del att göra med att SD växer sig starka. Det är enkelt att tro att den människa som hamnar i kläm i något av systemen är representativ för allt som sker. Det är ju faktiskt så det framstår. Det är lätt att ta till sig att den lilla svenska individen som hamnar i kläm är representativ, att allting blir sämre. Men det borde ställas mot att vi som genomsnitt har det fruktansvärt bra. Att individer hamnar i kläm måste åtgärdas men problemet är inte att det saknas pengar. Problemet är att pengarna hamnar fel, att någonting blir snett, att det måste sättas en brygga mellan två stolar där man tydligen kunde ramla.

Det handlar inte om att vi inte har råd med invandring, att vi inte har råd att hjälpa människor som behöver. Och jag tycker nog att kvällstidningsjournalistiken har en hel del att göra med att många människor tror det. Fakta är tråkigt. Braskande rubriker är mycket roligare och lättare att ta till sig.

Varför får inte Mona Malm komma?

april 30, 2013

Vet inte om jag ska skratta eller gråta åt detta. Men barnen ska indoktrineras i den rätta läran, den saken är klar.

20130430-120114.jpg

Näthatet mot kvinnor

februari 7, 2013

Jag såg inte hela Uppdrag Granskning igår, jag kom hem för sent från träningen. Men jag har sett trailern som cirkulerat på FB och jag hann se en bit av programmet.

Vet ni vad jag tycker. Jag tycker att det är ett berömvärt initiativ att man ska skicka positiva mail till journalister för att väga upp näthatet.

Men. Det som fastnade i mig var jämförelsen med hur mycket kraft som lagts ner för att komma åt personer som sysslar med olaglig fildelning. Där är det inga problem att ta i med hårdhandskarna för att hitta personer som gör olagligheter.

Att hota människor är väldigt olagligt.

Min medicin mot det hela är nolltolerans. Ta i med hårdhandskarna mot alla dessa män som går in och skriver hot och kränkningar. Visa med full kraft att detta är inte någonting som vi i vårt samhälle accepterar.

Positiva mail i all ära men om man inte riskerade böter när man kör för fort så skulle betydligt fler köra för fort. Om man inte riskerade fängelse när man kör onykter så skulle fler köra onyktra. Detta är ju för helsike ett brott. Det är inte någonting som försvinner för att någon ber om ursäkt. Det behövs påföljd. Jävligt kännbar påföljd. Varenda liten ynklig person som sitter bakom sin skärm och skriver vidrigheter till kvinnor som vågar uttrycka en åsikt. Varenda en av de patetiska skränpellarna behöver känna att Shit, jag kanske råkar illa ut.

Strunta i fildelarna och lägg kraften på näthatarna. Punktmarkera dem. Och gör det nu.

Kvotering

oktober 9, 2012

I dagens DN citeras näringsminister Annie Lööf angående ämnet att kvotera in kvinnor i bolagsstyrelser genom tvingande lagstiftning.

Jag är övertygad om att kvinnor vill bli valda på grund av kompetens och inte på grund av kön.

Jag vet inte det jag. Män verkar ju inte ha något större problem med den saken så varför skulle kvinnor behöva resonera annorlunda.

Gnällspiksforum

maj 25, 2012

Detta kan vara bland det dummaste jag läst på mycket länge. Nu blir det lite branschnörderi, men jag kan inte låta bli.

Till att börja med. Det är uselt skrivet. Vad fan vill människan egentligen ha sagt. Och varför?

I mina öron låter det som gnäll för gnällandets skull. Kan vi gnälla på någonting så gör vi det. Jag har ingen aning, egentligen, vad det är jag vill gnälla på. Så krönikan blir aningens otydlig. Men spela roll, jag får ju betalt för den och jag får uttrycka mina diffusa åsikter i en stor dagstidning.

Vill bara påpeka en sak lite försynt sådär. Statligt riskkapital finns där för att företag ska kunna få den finansiering som bankerna inte, givet företagens risk, har möjlighet att gå in med. Statligt riskkapital finns där för att möjliggöra investeringar och expansioner som annars inte blivit till. Och varför behöver vi investeringar och expansioner egentligen? Vad är det som är bra med att företag växer? Finns det över huvud taget någonting bra med det.

Jag vet inte om du har tänkt på det, Eric Erfors, men hela grejen är faktiskt Fler Jobb. That´s why.

Och jodå, ett rymdturismföretag kan låta jäkligt långsökt.

Men tro mig. Du hade förmodligen kunnat skriva motsvarande krönika om det vansinniga i att bygga ett hotell av is som smälter ner varje år. Vem tusan skulle vilja finansiera någonting sådant. Det kan väl aldrig bära sig?!

En Maja Gräddnos i blått glas

februari 7, 2011

Mitt senaste Tecken. Tack sötaste P-nilla!

Dagens irritationsobjekt

november 10, 2010

Just nu stör jag mig på Keno-reklamen. Ni vet, måndag gör jag ingenting, ingenting, ingenting… I TV och på radio.

Moralisten i mig sticker upp näsan. Den kan inte låta bli. Hur kan det vara ett mål, en dröm, en inriktning att vara totalt onyttig? Att sysselsätta sig med att äta korv på spinningpasset, gräva ner sig i fransk film (eller någonting ditåt) eller dansa salsa på gatan en vardag medan svensson tittar på. Är det höjden av lycka? Att vara onyttig? Att göra fåniga saker? Som knappt ens kan innebära en upplevelse?

Jag hade blivit deprimerad på två dagar. Eller kortare.

Nej, ge mig en Keno-vinst så ska jag visa hur den ska spenderas. Ni kan få lägga ut valda delar i er reklam efteråt.