Archive for the ‘Uncategorized’ category

Lucia

december 13, 2018

Åh Farmor. Idag är det redan 14 år sedan jag såg dig för sista gången. Jag satt hos dig och lät TVn med luciatåg stå på. Du tyckte det var så vackert med luciatåg och kanske hörde du sången, tänkte jag. Varje dag passerar jag hemmet där du bodde dina sista två månader. Ofta tänker jag på dig.

Du skulle ha sett Bill idag. Tänk om du hade fått se Bill idag. I luciatåget. Bill som bär dina namn. Bill som fick sjunga en hel sång solo. Du hade varit så stolt. Lika stolt som jag. Och lycklig.

Jag älskar den sången Bill sjöng. Texten, beskrivningen. Det nyfödda barnet och alla mirakel det kommer att utföra, oavsett om man är religiös eller ej.

Mary did you know that your baby boy would one day walk on water?
Mary did you know that your baby boy would save our sons and daughters?
Did you know that your baby boy has come to make you new?
This child that you’ve delivered, will soon deliver you

När jag satt hos dig för 14 år sedan hade jag och Pelle genomfört vår första IVF och jag anade, men visste inte ännu, att den inte hade gått vägen. Det skulle ta ytterligare nästan två år innan det lilla embryo som blev Bill skulle fastna.

Maja did you know that your baby girl would one day walk on water?

Maja did you know that you one day will have one son and one daughter?

Did you know that your children will come to make you new?

The children you delivered, will soon deliver you

Annonser

SJGB 3 Goda relationer

december 10, 2018

En sak som bara till 50% är min förtjänst men som jag ändå kan klappa mig själv på axeln för. Att jag har en god relation till min exmans nya sambo.

Hon är så bra. Men jag är också bra.

Det är inte enkelt alla gånger att stå där i mitt gamla hem och lämna över barnens saker. Jag kan inte hjälpa att mina ögon hela tiden finner saker som en gång var mina och som nu står i en annan kvinnas hem. Men jag står där och jag låtsas inte om någonting. Jag försöker allt vad jag kan att vara bra och trevlig.

Och hon är bra och trevlig.

Vi är duktiga. Jätteduktiga.

Lösenordsskyddad: Bitch is back

december 10, 2018

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenordsskyddad: Knäpp

december 7, 2018

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

SJGB 2. Fortfarande springande

december 6, 2018

(Gode tid, idag behöver jag verkligen skriva detta. Satan vad jag är förbannad på någonting helt ovidkommande. Andas. Andas. Släpp. Släpp.)

Jag är fortfarande springande. När jag skrev om det sist, i augusti, hade jag sprungit 30 mil sedan springstart i maj. I skrivande stund har jag sprungit 77,5 mil.

77,5 mil! Alltså, smaka på det! Jag har, sedan i maj, sprungit i snitt 10 mil per månad. På helgerna springer jag numera 9,5 km före frukost, både lördag och söndag. Och det går faktiskt riktigt bra att springa även om det är vinter och mörkt och numera även snö!

Jag är brutalt stolt över mig själv.

 

SJGB 1. I do mornings

december 5, 2018

Så här i mörkaste december är jag benägen att gnälla lite för mycket. Så jag tänkte göra en insats och påpeka för mig själv att gör en hel del saker bra också. I mån av tid tänkte jag därför försöka skriva ett antal inlägg om saker jag gör bra. SJGB. Här kommer första!

I don´t do mornings, har jag skrivit någon gång på FB på den tiden som man postade korta inlägg utan bilder. Det hade att göra med att jag har ett stort behov av lugn på morgonen. Men att säga att I don´t do mornings är fel. Faktum är att I do mornings riktigt bra.

För något år sedan påpekade en pappa att Bull har en snäll mamma som låter honom spela på mornarna. Det där stämmer inte alls. Jag är inte snäll för att jag låter Bull spela. Bulls spelande är en förutsättning för att jag ska få det lugnt så länge som jag behöver för att bli människa. Det är också en förutsättning för att Bull ska vakna till så pass att han vill äta frukost. Bull vill bli väckt tidigare just för att få den här stunden.

Min egen klocka ringer 05.30. Det ger mig nästan en halvtimme med te, tänt ljus och DN innan jag väcker Bull. 06.00 väcker jag Bull som vacklar upp, klär på sig och slår sig ner framför datorn medan jag fortsätter att vegetera över DN. 06.20 Börjar jag mecka frukost till barnen. Bull vill ha skinkmacka och O´boy. Bill vill ha min hemgjorda smoothie, te med honung och rostfranska. Min egen frukost, grön smoothie, fixar jag på samma gång för att ta med till jobbet. Därefter väcker jag Bill som vacklar upp och klär sig.

Även barnen får frukost i skenet av stearinljus. Det ska vara mysigt. Bull äter upp, plockar undan och borstar tänder. Sedan får han spela fram tills fem minuter innan skoltaxin ska komma. Villkoret är att han släpper datorn på sekunden när jag säger att det är dags. Bill lyssnar på ljudbok i trådlösa lurar medan hon pillar i sig frukosten och dricker te – som helst ska serveras i min Ittala Taika-mugg. Hon behöver tid på sig. Ibland hinner hon lite dator efter frukosten och ibland inte.

07.03 ropar jag med tordönsstämma att det är påklädning. När taxin kommit spänner jag fast dem och attackpussar dem, därefter står jag utomhus oavsett väder och kastar slängpussar till taxin åkt.

Det är våra mornar. Vi bråkar sällan. De är fina.

November

november 12, 2018

November gröper ur min själ, skrev jag förra året vid den här tiden. Så är det även i år. Lite bättre än förra året, jag tränar mer, kroppen känns som min vanliga, jag är lite gladare och lite mindre arg. Dock inte oarg. Dock inte särskilt glad ändå.

Jag är förbannat stressad och sover dåligt. Det är jobbet, förstås, men säkerligen också att det är så mörkt nu, så igenmulet hela tiden. Det blir ingen bra växling mellan pigg på dagen och trött på natten, jag vaknar klockan fyra på mornarna och har svårt somna om. Sådant blir man trött av.

Katastroftankarna och världssmärtan är något mindre än förra året. Helt hormonellt betingat bara, inte för att världen verkar vara på mycket bättre väg än för ett år sedan.